Köket som lånade sitt ljus

I en av Fredhälls tidiga lägenheter stod en glasvägg mellan köket och matrummet. Den som lagade middag fick del av dagsljuset och kunde se den som dukade. Den lilla detaljen berättar nästan lika mycket om funkisen på västra Kungsholmen som de långa husraderna och parken utanför.

På Vitalisvägen går det att läsa ett stycke stockholmshistoria bara genom att byta sida av gatan. Bakom de udda gatunumren i Brf Fredhäll flyttade de första hushållen in i oktober 1931. På den jämna sidan fick man vänta till oktober året därpå. Ytterligare ett år senare stod också föreningens hus vid Frödingsvägen färdigt. Tar man den lilla promenaden i husens åldersordning finns en detalj att spana efter: de två första husen på Vitalisvägen byggdes utan balkonger. Redan bland fem hus av samma arkitekt hände det alltså något på vägen från ritbord till inflyttning.

Arkitekten hette Sven Wallander. Hans hus hör till en tid då Stockholm prövade en annan ordning för gatan, gården och bostaden. I den äldre stenstaden följer husen ofta kvarterets kant, med porten mot gatan och gården innanför. I Fredhäll kan blicken i stället följa en husgavel och fortsätta ut mellan husen. För den som bor där är skillnaden konkret. Det som finns på andra sidan fönstret kan vara en trädkrona eller en bit himmel där en huslänga annars skulle ha fortsatt.

Ett rum, ett matrum och en glasvägg

I föreningens egen historieskrift berättar en av de tidiga medlemmarna, Anna Svensson, hur familjen använde sin lägenhet. Hon och hennes man bodde med dottern i vardagsrummet. I det mindre rummet intill köket bodde under perioder Annas systrar, ibland två åt gången. På ritningen kunde ett rum heta matrum. I en familj där en syster behövde någonstans att bo fick det en annan uppgift.

Annas lägenhet hade ett rum och kök, med en glasad vägg mot matrummet. Det är en lösning som förtjänar en andra blick också i dag. En hel vägg ger plats åt skåp och hyllor men kan lämna arbetsbänken i skugga. En helt öppen plan låter ljuset nå längre, men då står också disken i blickfånget från bordet. Med glas emellan går det att behålla två rum och ändå se från det ena till det andra.

Det fanns en invändning redan när husen var nya. I föreningens historik återges kritiken mot de indragna köken utan egna fönster. Att få dagsljus genom ett annat rum är trots allt något annat än att kunna öppna ett fönster ovanför diskbänken. Här ligger en av de intressantaste frågorna i ett äldre funkishem: var i rummet vill man faktiskt tillbringa sin tid? Den som gärna äter en lång frukost vid fönstret kan uppskatta samma planlösning som en hängiven hemmakock skulle vilja ändra.

Från köksbordet till plaskdammen

Fortsätt promenaden till Fredhällsparken. Från kanten av den öppna gräsytan går det att se både de stora ekarna och hur marken sjunker svagt mellan dem. Här får avståndet mellan husen en annan betydelse än det har på en planritning. Det finns plats för en boll att rulla, för någon att slå sig ned en bit ifrån och för den som bara vill gå vidare mot vattnet. Parken ingår i det gröna stråk som förbinder Norr Mälarstrand med Tranebergssund.

Stockholms stad började anlägga parken 1935. Parkchefen Osvald Almqvist stod för idéerna och Erik Glemme var en av arkitekterna som omsatte dem på plats. Två år senare anlades plaskdammen. Den är värd att stanna vid även i november, när själva badandet känns avlägset. En damm för små barn tar mark i anspråk för ett mycket bestämt ändamål. Någon hade räknat med att också den som var för liten för att simma skulle ha en plats i stadsdelen.

Prova utsikten sittande

För den som går på visning i Fredhäll finns ett enkelt sätt att förstå ett rum bättre. Ställ dig först där köksstolen skulle stå och sänk blicken till sitthöjd. Ser du fortfarande trädet som syntes från dörren, eller möter du bröstningen under fönstret? Gå sedan till arbetsbänken och titta tillbaka. De få stegen säger mer om hur en vanlig morgon kan bli än ett allmänt omdöme om att lägenheten är ljus.

Den som ska sälja kan göra samma sak med kameran. Låt en bild visa sambandet mellan kök, matplats och fönster. Finns en äldre glasvägg kvar, visa vad man ser genom den. Ibland är det just där, i utsikten från diskbänken till den andra stolen vid bordet, som en köpare förstår varför ett litet hem fungerar.

För frågor om en bostad i Fredhäll: Alexander Yavar, Lagerlöfs Fastighetsmäkleri.

Källkontroll 1 november 2026 kl. 09.05, svensk tid. Annas berättelse återges ur Brf Fredhälls historieskrift. Hur många ursprungliga glasväggar som finns kvar i dag är inte belagt.

Källor

1. Brf Fredhälls historieskrift, avläst 2026-11-01. brffredhall.se
2. Stockholms byggnadsordning, s. 141, avläst 2026-11-01. start.stockholm
3. Stockholms stad: Fredhällsparken, avläst 2026-11-01. parker.stockholm
4. Stadsbyggnadskontoret: Fredhällsparken, avläst 2026-11-01. etjanster.stockholm.se